Paolos capricciosa - Lovande, men håller inte.



Trots två hyfsade pizzerior inom hundra meters radie fick det bli en från frysen. Jag ville se om det går att göra en riktigt bra fryspizza. Denna är signerad Paolo Roberto, denne mångsysslare med bland annat proffsboxning, skådespeleri och tv-kockande på sitt cv. Hans pappa är från Neapel, och det är ju där pizzan föddes.

I Italien har jag också ätit den bästa pizzan någonsin. Denna pizza är också gjord där, men på fabrik förstås, och säkert levererad för flera olika "italienska" kändisar.

Paolo erbjuder några varianter. Den här gången blev det en capricciosa, klassikern med skinka och champinjoner som i det här fallet också har kombinerats med lite oliver.


Ur kartongen ser den okej ut, så det känns lovande. Ingredienserna är bara "riktiga" med något litet undantag, vilket imponerar. De är desamma som jag själv skulle ha använt, även om de är lite svåra att identifiera frysta.

Lite "wild and crazy" toppade jag halva pizzan med lite krossad ananas. Det finns många åsikter om det där, men jag gillar Hawaii-pizza. Det står jag för.

På den andra halvan följde jag rekommendationen på baksidan av förpackningen - en skvätt olivolja och en nypa flingsalt - för ett rättvist betyg. Det skulle förstås helst vara Paolos olivolja, men nu blev det en grekisk olja från en tillverkare jag själv skakat hand med. Den duger, den också.


Tio minuter senare var den klar. Första tuggan överraskar. Ska det vara den första fryspizzan som faktiskt smakar pizza? Ja, verkar så. Men sen faller det. Resten av botten är inte alls så frasig och tunn. Kanterna har blivit stenhårda, i övrigt är det ganska degigt.

Bordsskicket blev inte det bästa, för jag dissekerade rätten och försökte smaka på de olika beståndsdelarna. Jag försöker känna smakerna, men känner nästan ingenting. Tomatsåsen får godkänt, men inte mer. Skinkan smakar ingenting. Champinjonerna är av burkvarianten. Oliverna av den billigaste sorten som heller inte smakar någonting. Nypan med flingsalt gör det inte rättvisa, men var definitivt välbehövlig. Det som är gott är den där grekiska olivoljan.

Mitt Hawaii-försök var inte så lyckat. Det finns inte tillräckligt med sälta i skinkan. Pizzerian på hörnet använder förstås ännu sämre råvaror, något som närmast kan liknas med riven korv, men där går kombinationen ihop.

Det är svårt det här med fryspizzor. Det verkar inte gå att få till en bra botten som fungerar. Och går inte det, då föredrar jag nog de där pizzorna som satsar på "extra allt". Men pizza ska nog serveras rykande varm från en vedeldad ugn, med riktigt bra och färska ingredienser. Eller inte alls.

Betyg

Matkvalitet: 4/10
Smak: 4/10
Mättnad: 7/10
Pris/värde: 5/10
Totalomdöme: 5/10

Kommentarer