Ibland får jag cravings för kebab. Och jag är förmodligen inte ensam om de plötsliga infallen. Men i Västerås, där jag bor, blir jag oftast besviken när jag faller för frestelsen. Mest för sladdriga pommes frites och tråkiga såser.
Kebab är olika saker i olika delar av landet, uppenbarligen. I Västerås gäller köttfärs som hålls ihop av potatismjöl och potatisflingor. Ingen variation, det är samma överallt, och jag tror att denna typ av kebab är den vanligaste i landet.
Jag har bott i Södertälje. Där har jag ätit den bästa kebaben i mitt liv. Södertälje-kebaben är mer som gyros, ofta serverad med en kryddig rosa sås. Supergott. I Stockholm upplever jag köttet mindre utblandat. Mer rent kött och också renare smaker i såserna. Det är snarare vitlöksyoghurt än "vit" sås. Det blir skarpa smaker, men gott och genuint.
Men i Västerås får vi hålla oss till det vi har, uppenbarligen. Alla som lärt sig på samma sätt, eller bara imiterat andra, och som köper sin kebab från samma ställe.
"Ante's" har fått goda betyg, så de fick leverera för kvällen. En "Ante's special" (vanlig kebabtallrik) och en gyrosdöner med tillvald tzatziki. Så ska gyros levereras, tycker jag. Varför levererar nästan inget kebabhak sin gyros med tzaziki, i stället för sina tråkiga kebabsåser? Det är väl att de gått samma skola – eller ingen alls.
Sett i ljuset av de mängder av kebabställen som finns levererar de väl, men utan att läpparna vill bilda ett "wow".
Jag åt förstås inte båda portionerna själv, men fick förmånen att smaka.
Låt mig börja med kebabtallriken. Köttet är helt okej, men något dåligt kryddat, och serveras med pommes som friterats helt rätt. Ett plus är att köttet serveras separat i stället för i en enda hög. Den vita såsen är god, men full av bitar av besk lök. Den röda är alldeles för vattning och menlös.
Ingen har någonsin kunnat slå Saffet's sås - en restaurang som fanns i samma galleria när jag var yngre. Den kunde man äta med slev.
Så till gyrostallriken. Det tog tid att hitta själva gyrosen under berget av sallad, men den fanns där och var överraskande bra. Även här lite dåligt kryddad, men i kombination med tzatzikin smakade det väldigt bra. Brödet, ett pita, är förstås ett bättre val än något gjort på pizzadeg, men det blev snabbt blött och föll sönder.
Både sött och salt till "Ante's", med andra ord. Bra, men med förbättringspotential.
Smak: 6/10
Mättnad: 8/10
Prisvärdhet: 6/10
Totalomdöme: 6+/10
Kebab är olika saker i olika delar av landet, uppenbarligen. I Västerås gäller köttfärs som hålls ihop av potatismjöl och potatisflingor. Ingen variation, det är samma överallt, och jag tror att denna typ av kebab är den vanligaste i landet.
Jag har bott i Södertälje. Där har jag ätit den bästa kebaben i mitt liv. Södertälje-kebaben är mer som gyros, ofta serverad med en kryddig rosa sås. Supergott. I Stockholm upplever jag köttet mindre utblandat. Mer rent kött och också renare smaker i såserna. Det är snarare vitlöksyoghurt än "vit" sås. Det blir skarpa smaker, men gott och genuint.
Men i Västerås får vi hålla oss till det vi har, uppenbarligen. Alla som lärt sig på samma sätt, eller bara imiterat andra, och som köper sin kebab från samma ställe.
"Ante's" har fått goda betyg, så de fick leverera för kvällen. En "Ante's special" (vanlig kebabtallrik) och en gyrosdöner med tillvald tzatziki. Så ska gyros levereras, tycker jag. Varför levererar nästan inget kebabhak sin gyros med tzaziki, i stället för sina tråkiga kebabsåser? Det är väl att de gått samma skola – eller ingen alls.
Sett i ljuset av de mängder av kebabställen som finns levererar de väl, men utan att läpparna vill bilda ett "wow".
Jag åt förstås inte båda portionerna själv, men fick förmånen att smaka.
Låt mig börja med kebabtallriken. Köttet är helt okej, men något dåligt kryddat, och serveras med pommes som friterats helt rätt. Ett plus är att köttet serveras separat i stället för i en enda hög. Den vita såsen är god, men full av bitar av besk lök. Den röda är alldeles för vattning och menlös.
Ingen har någonsin kunnat slå Saffet's sås - en restaurang som fanns i samma galleria när jag var yngre. Den kunde man äta med slev.
Så till gyrostallriken. Det tog tid att hitta själva gyrosen under berget av sallad, men den fanns där och var överraskande bra. Även här lite dåligt kryddad, men i kombination med tzatzikin smakade det väldigt bra. Brödet, ett pita, är förstås ett bättre val än något gjort på pizzadeg, men det blev snabbt blött och föll sönder.
Både sött och salt till "Ante's", med andra ord. Bra, men med förbättringspotential.
Betyg
Matkvalitet: 6/10Smak: 6/10
Mättnad: 8/10
Prisvärdhet: 6/10
Totalomdöme: 6+/10
Kommentarer
Skicka en kommentar